Vilken skillnad..
Nej, dagen började inte alls bra. Jag vaknade senare än jag hade planerat (snooze-funktionen är djävulens påfund) och kände mig allmänt misslyckad. Till råga på allt kände jag mig fruktansvärt risig i kistan. Börjar jag bli sjuk tänkte jag? Efter en enorm kraftansamling och en kaffe (tack Anouka för att du hjälpte mig) lyckades jag finna motivation att skriva ut 10 stycken CV och ta mig till Alto Palermo, en shoppinggalleria i ett av stadens finare områden. Där började jobbsökandet. Ni vet hur jobbigt det är att ta sig ut på stan och börja dela ut ansökningar. Man vill liksom inte sätta sig i den positionen, "hej jag är arbetslös och jag behöver er hjälp, snälla". Man vill bara kliva in självsäkert i en butik, "hej jag har pengar och nu ska jag köpa kläder". Drygheten i denna akt multipliceras med 100 när man dessutom måste göra det på ett språk man inte behärskar särskilt bra. "Hej jag är utlänning och kan inte prata normalt, men snälla jag är arbetslös och pank så hjälp mig".
Efter att ha slängt ut alla CV och fått en del positiv respons vände sig världen för mig. Nu är jag på gång. Nu ser jag ljuset i tunnelns slut. Jag begav mig hemåt för att gå på gymmet och ta en simtur i bassängen (ja jag måste ju börja träna nu när livet tagit en ny riktning). Vad väntar mig då i min bredlåda på Gmail? Jo, jag har fått två svar från några jobbansökningar jag skickat in. En extraanställning som servitör på en bar i San Telmo, perfekt för att öva på spanskan när man inte drar in storkovan under dagarna. Det andra jobbet var som turistguide eller något liknande. "Jovenes con actitud" hette det på ansökan. Ungdomar med attityd. Och fan, vilken attityd jag har nu när jag är en riktig porteño och dessutom har massa jobb på G!
Kommentarer
Postat av: anouka
De går fan bra nu asså!! Sweeet!
Postat av: chrille
för oss båda!
Trackback
