Banan
Som jag berättade tidigare åkte ju brassebrudarna Lilian och Bruna tillbaka till Brasilien. Det var trist. Det är märkligt hur nära man kommer andra människor när man reser. Man sitter i samma sits, inga vänner, inga kontakter, helt ensamma i ett främmande land. Man är avskalad. Människor är så mycket mer äkta i sådana situationer. Inga inlärda försvar eller beteenden fungerar riktigt som dom ska. Är man generad så syns det. Blir man ledsen så syns det.
När en avskalad person närmar sig dig, är gesten en helt annan. Det finns inga gömda motiv. Det är bara sökandet efter kontakt med andra människor. Då ser du att alla är vi precis likadana.
Man blir en banan. Eller kanske en lök.
Kommentarer
Trackback
