Hybriden
Efter en upptagen dag i receptionen på Hotel Aveny (ja, det stavas med ett L) var jag i toppform - glad och pratsam fick jag gästerna att skratta och förvandlade klagomål till giftermål (nja, kanske inte riktigt). Jag ville inte slösa bort gamet jag hade och bestämde mig för att inte alls åka hem till Obbola och avsluta kvällen. Jag gick på Tisdags-Rex, efter rekommendation från Tina.
Laddad för sprudlande möten med bekanta betalade jag inträdet och klämde mig in bland folket. Det var nämligen det man var tvungen att göra, denna tisdag mitt i veckan - trycka sig förbi stora ryggar, skvalpande drinkar och glödande cigaretter.
I övrigt kändes Rex som en hybrid mellan en klubb och en bar. Barstämningen var total på uteserveringen, många kända ansikten, pågående samtal överallt, drinkar i hand, stolar och bord. Men klubbstämningen var också övertygande, hög musik, för många människor för att hinna prata, spontandans och otroligt lång kö till baren. I nyktert tillstånd hade jag inte förmågan att stänga ute allt som pågick i periferin, 45 minuter senare var jag därför stirrig som tusan.
"Tja Chrille, hur är läget?" frågade någon glatt. "HEJ..! Jo.. Det.. Är bra!" svarade jag trevande och planerade fortsättningen på samtalet. I folkstimmet kom den aldrig. Jag förblev istället tyst och förvirrad. Tittade bort och tillbaka. Sedan log jag, nickade till och vände mig om.
"Folk har gått på tisdags-Rex varje sommar i alla tider, det är därför vissa är 50 år" sa någon.
Synd att det är så awkward att ta bilder ute på krogen.
Kommentarer
Trackback
