gragg

Du väntar på lönen men den kommer inte in på ditt konto. Du frågar din chef, som säger:

- Nej vi har inga pengar att betala lönerna med.

- Nehepp, säger du, och får klara dig ändå.

Folk blir lite irriterade, men inte mer än så. Det är märkligt.. Men här är folk vana.

Detta är nämligen inte ens i närheten av vad som hände här år 2001. Efter årtionden av vanvård av statens finanser hade Argentina ett enormt skuldberg och skyhög arbetslöshet. Folket levde på den argentinska peson som då var bunden till den amerikanska dollarn. Argentinarna kunde resa runt världen. De kunde köpa Dior och Dolce Gabbana.

Ekonomin växte, men för varje ny peso som gavs ut var den argentinska centralbanken tvungen att köpa en dollar, för att hålla samma värde på den argentinska peson. Deras egen valuta var oberörd av det skuldberg och den arbetslöshet som låg och ruvade under ytan. I längden höll det såklart inte. 1999 gick landet in i en recession. I tre år varade den.

År 2001 fanns inget förtroende kvar för den argentinska ekonomin. Företag började flytta sina pengar från landets banker. Folket insåg vad som höll på att hända. De började ta ut sina besparingar. Staten var tvungen att frysa alla tillgångar i landet för att inte bankerna skulle gå under. Ingen kunde ta ut pengar. Under tiden störtdök den argentinska peson från att vara likställt med dollarn. När ekonomin kollapsade runt dem fick argentinarna se sina livs besparingar minska i värde till en bråkdel av det de tidigare varit värda. Helt plötsligt var ingens pengar värda något längre.

Poverty in Argentina

Date of measurement	Extreme poverty	Under poverty line
May 2001	11.6%	35.9%
October 2001	13.6%	38.3%
May 2002	24.8%	53.0%
October 2002	27.5%	57.5%
May 2003	26.3%	54.7%
2nd sem 2003	20.5%	47.8%
1st sem 2004	17.0%	44.3%
2nd sem 2004	15.0%	40.2%
1st sem 2005	13.6%	38.5%
2nd sem 2005	12.2%	33.8%
1st sem 2006	11.2%	31.4%
2nd sem 2006	8.7%	26.4%
2nd sem 2007	5.9%	20.6%
1st sem 2008	5.1%	17.8%
2nd sem 2008	4.4%	15.3%